![](https://slso.imagevault.media/publishedmedia/6e9pq1m3bsh78lgjga7f/depression_BW-220442.jpg)
Ny rapport om samband mellan arbete och psykisk ohälsa
Psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, otrygga anställningsförhållanden och rollkonflikter är exempel på riskfaktorer för psykisk ohälsa i arbetslivet. Under det arbets- och miljömedicinska vårmötet presenterades en vetenskaplig sammanställning om sambanden mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning.
Psykiska problem utgör den dominerande andelen av långtidssjukskrivningar, efter problem i rörelseorganen. Vilka typer av psykiska problem rör det sig om och vilka faktorer på arbetsplatsen påverkar risk för sjukskrivning? Vilka faktorer påverkar återgång i arbete efter sjukskrivning? Detta är några av de frågor som behandlas i en nypublicerad kunskapsöversikt från forskningsrådet Forte avseende sambanden mellan arbetsförhållanden, psykisk ohälsa och sjukskrivning.
- Sambanden mellan arbetsfaktorer och psykisk ohälsa är starkare än sambandet mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Detta på grund av att färre studier finns om det mer komplicerade sambandet, sa Eva Vingård, professor vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala och huvudförfattare bakom kunskapsöversikten.
Bra fokusera på friskfaktorer
Riskfaktorer för olika former av psykisk ohälsa i arbetslivet är exempelvis psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan ansträngning och belöning, små utvecklingsmöjligheter, rollkonflikter och otrygga anställningsförhållanden.
- Man kan ju fokusera på det dåliga. Men vi kan också vända på perspektivet och försöka hitta och stärka det som är positivt på arbetsplatser. Det finns flera vetenskapligt dokumenterade friskfaktorer i arbetet som kan minska risken för psykisk ohälsa och som bör användas i det förebyggande arbetet, sa Eva Vingård.
Fokuserar man på faktorer som främjar hälsa och välbefinnande i arbetslivet så handlar det exempelvis om ett gott – rättvist, stödjande och inkluderande – ledarskap, kontroll i arbetet, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål, anställningstrygghet och balans mellan arbete och fritid.
Mer forskning behövs
Det vetenskapliga underlaget för vilken åtgärd som är mest effektiv vid återgång i arbete efter en sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är svagt. Men kunskapsöversikten visar tydligt att arbetsplatsen måste vara involverad för att medarbetaren ska komma tillbaka i arbete på ett bra sätt.
- Det finns många kunskapsluckor att fylla. Vilken rehabilitering fungerar? Vem, var och med vad kan man arbeta med en psykiatrisk diagnos? Hur och varför arbetar man trots besvär? Varför har kvinnor i högre grad psykisk ohälsa? Hur ska chefer agera och vilka stödstrukturer behövs för att främja hälsa? För att fylla kunskapsluckorna behövs flervetenskaplig kompetens i forskargrupperna, sa Eva Vingård.
Helena Edström
Foto: Matton
Publicerad 2015-05-13
Senaste nyheterna
- Allergiförebyggande arbete ger bättre vardag för barn och unga med allergi
- Astma ökar risken för sjukfrånvaro hos unga vuxna
- Mätningar av cancerframkallande luftföroreningar i Stockholm under hösten
- Pris för bästa avhandling och Life Time Achievement Award till CAMM-medarbetare
- Risk för mycket höga kvartshalter i luften vid arbete med konstgjord sten
- Ny guide ska hjälpa vårdverksamheter som har digitala patientmöten att behålla en bra arbetsmiljö
- Stora skillnader i den arbetsrelaterade folkhälsan i Stockholms län
- Ny guide ger läkare i primärvården stöd kring patienter med jobbrelaterad ohälsa
- Omfattande nattarbete ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och för tidig födsel
- Rekordmånga stockholmare svarade på frågor om hur miljön påverkar deras hälsa