Projekt om hemtjänsten ska hjälpa arbetsgivare behålla personal

Hög personalomsättning och många sjukskrivningar är ett problem inom hemtjänsten. Många i personalen tror sig heller inte arbeta kvar fram till pensionen. Nu startar ett projekt på Centrum för arbets- och miljömedicin där man ska undersöka hemtjänstpersonalens fysiska och psykiska arbetsbelastning. Målet är att sen ta fram förslag på åtgärder till arbetsgivarna som kan få personalen att arbeta kvar.

Ingela Målqvist är personalvetare på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och en av de som kommer driva projektet. Hon har själv tidigare varit chef inom hemtjänsten och har nyligen jobbat med en annan stor studie kring hemtjänstens villkor (HEKLA-projektet, se länk i separat ruta).

– Vi har redan nu en arbetskraftsbrist i Sverige och vi blir förhållandevis bara fler och fler äldre. Hemtjänsten har på många håll redan idag stora problem med personalbrist, hög personalomsättning och många sjukskrivningar. Syftet med det här projektet är att undersöka hemtjänstpersonalens fysiska och psykiska belastning och sen utifrån resultaten ta fram konkreta åtgärdsförslag och riktlinjer till arbetsgivarna för hur de ska underlätta arbetssituationen för sin personal och därmed kunna behålla fler och med bibehållen hälsa, säger hon.

Vill synliggöra kraven som ställs på personalen

 Hemtjänstarbetet är fysiskt tungt för många anställda. Hur tungt det kan vara vill man undersöka i projektet.

– Även om man har relativt friska brukare, som de som får hemtjänst kallas, så är ju till exempel tvättning,städning och handling tunga i sig. Det kan också vara trånga utrymmen, låga sängar och så hemma hos brukare och det gör det ju än tyngre. Ovanpå detta är det vanligt med tidspress i arbetet, säger Ingela Målqvist.

Det är idag fortfarande vanligare att det är fysiska besvär som ligger bakom de många sjukskrivningarna inom hemtjänsten.

– Förutom hur den fysiska belastningen påverkar vill vi bidra med att synliggöra den psykiska belastningen och visa att den i allra högsta grad finns. Många som arbetar inom hemtjänsten tycker att deras arbete är meningsfullt. Om vi kan bidra med faktorer som underlättar personalens arbetssituation räknar vi med att både kvalitén på omsorgen för brukarna och personalens välbefinnande och arbetsrelaterade hälsa kan förbättras, säger Ingela Målqvist.

Flera olika mätmetoder

Personalens fysiska och psykiska belastning kommer att mätas med olika metoder. Studien inleds med en stor enkätundersökning där 600 deltagare får svara på frågor om kraven i arbetet, sin fysiska och psykiska belastning samt sitt välbefinnande och sin hälsa. Ur den här gruppen görs sedan ett urval på 80 personer för mätningar av den fysiska belastningen och intervjuer om den mentala och känslomässiga belastningen. Dessa personer kommer under ett år löpande att få svara på sms-frågor om sin fysiska belastning i arbetet. Även deras sömn kommer att undersökas för att se om den fysiska och psykiska belastningen påverkar sömnen, eftersom brist på återhämtning ökar risken för stressrelaterade sjukdomar.

Ingela Målqvist tycker det är viktigt att understryka att hemtjänstarbetet kan vara krävande på många sätt, inte minst för att det är ett man utför ensam.  

– Det här jobbet handlar INTE om att gå hem och sitta och dricka kaffe hos äldre utan det här är ofta avancerad hjälp i hemmet. Idag har vi ju den här ”kvarboendeprincipen”, som den kallas, som innebär att de äldre ska bo kvar hemma så länge som möjligt. Det innebär att personalen inom hemtjänsten möter många människor i svåra livssituationer. Det kan vara personer i livets slutskede, brukare med psykisk ohälsa eller personer som är drabbade av någon fysisk sjukdom som Parkinson eller demens för att nämna några exempel. Varje brukare behöver få ett individuellt och professionellt bemötande. Det händer också att personal utsätts för sexuella trakasserier eller fördomar som de måste förhålla sig till, säger hon.

Få tror sig orka arbeta kvar

Många kommuners ersättningssystem är utformade så att hemtjänstutföraren (= arbetsgivaren) bara får betalt när personal är hemma hos brukare och att övrig tid ingår i den ersättningen. Det här innebär att många arbetsgivare ser till att personalen är hemma hos brukare i så hög utsträckning som möjligt. Det är visserligen också meningen men baksidan är att det ofta finns för lite tid för annat som måste göras, som administrativa arbetsuppgifter, verksamhetsmöten, stöd till personalen i form av handledning, fortbildning eller teamutveckling.

I en undersökning från Arbetsmiljöverket var det endast 36 procent bland hemtjänstpersonalen som trodde sig orka arbeta kvar fram till ålderspensionen.

– Det är oroande siffror, men vi hoppas att vårt projekt kan bidra med att synliggöra hemtjänstarbetets villkor och skapa mer förståelse både hos kommunerna och hos utförarna för vilka krav som ställs på personalen idag. Vi hoppas också kunna bidra med kunskap om vilket organisatoriskt stöd som behövs för att säkra god omsorgskvalitet för brukarna och god arbetshälsa hos personalen, avslutar Ingela Målqvist.

Projektet handlar om hemtjänsten i Stockholms län och kommer att pågå under tre år. Projektet finansieras av AFA Försäkring.

Text: Sarah Wiklund
Foto: Matton

Publicerad 20161025