Projekt om skift- och nattarbete söker det ideala schemat

Vi vet idag att skift- och nattarbete är kopplat till ökad risk för cancer och hjärt-kärlsjukdomar och även har misstänkt negativa effekter på graviditet som låg födelsevikt och för tidig födsel. Vad vi inte vet är hur natt- och skiftarbetet skall läggas upp för att minimera negativa effekter på hälsan. Det ska nu undersökas i projektet ”Arbetstider och hälsa i sjukvården” (ATOHS).

Natt- och skiftarbete är ibland nödvändigt. Det kan till exempel handla om att uppehålla viktiga samhällsfunktioner eller viss industriproduktion. Och ingenstans finns det fler natt- och skiftarbetare än inom vård och omsorg. Andelen anställda som arbetar skift är här nära 50 %.

Per Gustavsson, överläkare på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och professor i arbets- och miljömedicin på Karolinska institutet (KI) är en av initiativtagarna bakom projektet ATHOS som ska undersöka hur man kan utforma skiftscheman för att minimera hälsoeffekterna av natt- och skiftarbete.

– Förr fanns inom vården en personalgrupp som bara jobbade natt. De jobbade ett antal nätter och sen var de lediga ett antal dagar. Det var dock ett problem att nattpersonalen inte kunde vara med på viktiga aktiviteter dagtid som möten och utbildningar. Det var också ett problem att man har mindre stöd och ledning vid nattarbete. Idag har vi istället samma personal som jobbar både dagtid och natt i omgångar. Och det finns väldigt många olika upplägg på skiftscheman. Vi vill undersöka vilka skiftscheman som har minst negativa hälsoeffekter, säger Per Gustavsson.

Stor mängd tillförlitlig data

Förutsättningarna för att göra en sån här studie nu är goda eftersom Stockholms läns landsting har ett personalsystem där samtliga anställdas arbetstider registreras. Det innebär att det finns en stor mängd tillförlitlig data att utgå ifrån.

–  Det är över 50 000 personer i registret vilket innebär goda möjligheter att kunna titta på olika hälsoutfall genom att koppla dessa data till exempelvis cancerregistret och medicinska födelseregistret (som har detaljerade data om barnen vid födelsen), säger Per Gustavsson.

Text: Sarah Wiklund
Foto: Yanan Li