
Psykisk ohälsa i rusningstrafik – tankar utifrån landstingets nya folkhälsopolicy
Gun Johansson från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) var med och tog fram den nya folkhälsopolicyn för Stockholms läns landsting. Vid lanseringsseminariet i april presenterade hon några tankar kring hur landstinget skulle kunna arbeta vidare med frågor kring arbete och arbetsmiljö. Bland annat resonerade hon kring hur personer med psykisk ohälsa hanterar kollektivtrafiken.
I mars lanserades landstingets nya folkhälsopolicy som ska gälla från och med 2017 och fram till och med 2021. En av CAMM:s uppgifter är att ge expertstöd till landstinget i frågor som rör arbets- och miljömedicin vid framtagningen av policydokument. Gun Johansson, epidemiolog och forskare, var CAMM:s representant i arbetet med den nya folkhälsopolicyn och var också med och pratade vid lanseringsseminariet den 7 april där den presenterades för allmänheten.
– Min uppgift vid seminariet var att presentera några idéer kring hur landstingets skulle kunna arbeta med frågor som rör arbete och arbetsmiljö inom sina fyra kärnverksamheter: hälso- och sjukvård, kultur, regionplanering och kollektivtrafik, säger Gun Johansson.
Kollektivtrafiken är kanske inte det första folk tänker på när de funderar över hur man kan jobba med utmaningar kring arbetsmiljön. Det är dock med buss, tåg och tunnelbana väldigt många av oss tar oss till och från arbetet. Och att ta sig till arbetet är ofta en förutsättning för att KUNNA arbeta. I Stockholms län gjordes över 800 miljoner resor via kollektivtrafiken under 2015 och det är en siffra som ökar årligen. I Stockholms län är det också vanligast att man reser med tunnelbana, i genomsnitt gör en invånare 361 tunnelbaneresor per år.
– Om man mår psykiskt dåligt och måste resa i rusningstid i tunnelbanan, hur klarar man det? Vad finns det för alternativ? På Trafikförvaltningens hemsida kan man visserligen läsa om satsningar på personer med funktionsnedsättningar men då är det fysiska funktionsnedsättningar man pratar om, säger Gun Johansson.
Den psykiska ohälsan i Stockholms län är idag mycket hög och ökar. I den senaste Folkhälsorapporten för Stockholms län från 2015 kan man läsa att 11 procent av alla vuxna kvinnor och 5,5 procent av alla vuxna män i länet fick diagnosen depression under ångest under 2014.
– Jag ser en kollision här mellan kanske framförallt tunnelbaneåkande och den ökande psykiska ohälsan. Jag har pratat med företagsläkare om det här och de säger att det här är ett vanligt problem för deras patienter. Idag är det vanligast att det är arbetsgivaren som löser problemet genom att till exempel låta arbetstagaren anpassa sina arbetstider för att undvika rusningstrafiken. Här tror jag att Trafikförvaltningen skulle kunna åstadkomma mycket. Det första steget är att fråga sig, hur fungerar det här egentligen och vilka lösningar skulle vi kunna erbjuda?
Text: Sarah Wiklund
Foto: Matton (toppbild), Sarah Wiklund (Gun Johansson)
Källa statistik kollektivtrafik: Trafikanalys www.trafa.se
Senaste nyheterna
-
Vårmöte i jämlikhetens tecken
-
De prisades för sina insatser inom arbets- och miljömedicin
-
Ökad kontroll över arbetet kan minska risk för förtidspension i yrken med hög fysisk belastning
-
Webbplatsen Jobbafrisk med i Läkemedelsverkets nya riktlinjer för astma
-
Framgångsfaktorer, viktig ny kunskap och framtiden – en intervju med två forskare från BAMSE-projektet
-
Yrke påverkade inte tiden till återgång i arbete efter covid-19
-
Barns lungkapacitet förbättrades när luften blev renare
-
BAMSE-projektet har ökat kunskapen om allergi och astma i över 25 år
-
Psykiskt krävande men också meningsfullt och varierat arbete visar ny rapport om arbetsmiljön i hemtjänsten
-
Samarbete med patientföreningen Atopikerna ska öka kunskapen om handeksem