Riskabelt hög ryggbelastning för hemtjänstpersonal i Stockholms län

Att jobba inom hemtjänsten i Stockholms län kan innebära ryggbelastning på en nivå som ger risk för skador, visar en ny rapport från Centrum för arbets- och miljömedicin. Rapporten innehåller också åtgärdsförslag på hur man kan minska personalens fysiska belastning och därmed risken för skada.

Personal inom hemtjänsten i Stockholms län jobbar ofta med framåtböjd rygg vilket ger en hög ryggbelastning jämfört med andra yrken. Det visar den nyligen publicerade rapporten ”Fysisk belastning inom hemtjänsten – kartläggning och åtgärdsförslag” från Centrum för arbets- och miljömedicin. Rapporten redovisar resultatet från de tekniska mätningar av arbetsställningar för rygg och överarm som utförts på 36 anställda inom hemtjänsten i Stockholms län. Belastningen överstiger en av forskare föreslagen åtgärdsnivå för fysisk belastning i arbete, vilket innebär att åtgärder bör sättas in för att minska den tid då arbetstagaren behöver arbeta med framåtböjd rygg för att undvika skador. Studien är en del i ett större projekt om arbetsmiljön inom hemtjänsten i Stockholms län.

Den uppmätta fysiska belastningen för överarmens arbetsställning låg nära, men inte över, åtgärdsnivån. Det fanns dock individer som låg över den föreslagna åtgärdsnivån, vilket innebär att åtgärder kan behöva sättas in för att minska den tid då arbetstagaren behöver arbeta med lyftade armar.

Åtgärder som kan minska risk för skada

Utifrån studiens resultat, tidigare kunskap och forskning om faktorer som kan motverka ohälsa på grund av fysisk belastning i arbetet, har förslag på åtgärder tagits fram om hur man kan arbeta för att förbättra ergonomin för personalen inom hemtjänsten. Arbetsgivare rekommenderas bland annat att arbeta systematiskt med arbetsmiljön och göra riskbedömningar för att upptäcka vilka risker man har i sitt arbete, och att arbeta med ergonomin tillsammans med de anställda. Andra förslag i rapporten gäller hur man som anställd till exempel kan arbeta vid förflyttningar, att man kan behöva se över vilka arbetsmoment som i hög utsträckning innebär att behöva böja ryggen eller lyfta armarna högt, och hur man kan minska på dessa arbetsställningar.

- De anställda är experter på sin arbetsmiljö så det är viktigt att personalen ges tid och möjlighet att arbeta med en god ergonomi och att både rapportera om brister och arbeta med lösningar. De måste också ha tillgång till lämpliga hjälpmedel, säger Karin Berglund, ergonom på CAMM, som är en av författarna till rapporten.

Både psykosociala och fysiska arbetsmiljörisker

Hemtjänsten är en bransch som står inför många utmaningar. En viktig sådan är att säkra en bra arbetsmiljö med möjlighet till hållbart arbete för personalen. Idag innebär arbete inom hemtjänsten i många fall såväl psykosociala som fysiska belastningar som medför risk för att utveckla arbetsrelaterad ohälsa. Sjukfrånvaron inom hemtjänsten är hög. Antalet invånare som är 80 år och äldre förväntas öka med 50 procent fram till 2029, vilket ställer krav på hemtjänsten att både kunna attrahera ny personal och behålla de redan anställda.

Om projektet ” ”Hemtjänstpersonalens arbetsförhållanden - identifiering av hälsoriskfaktorer samt åtgärdsförslag”

Under 2017-2020 har CAMM i samarbete med Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och med finansiellt stöd från AFA Försäkring, genomfört en undersökning av arbetsmiljön inom hemtjänsten i Stockholms län. Syftet med projektet var att verka för hållbara arbetsförhållanden inom hemtjänsten, så att personalen ges förutsättningar att arbeta fram till ålderspensionen eller längre, med bibehållen hälsa. Personal från 19 hemtjänstenheter i Stockholms län deltog i projektet och fick svara på enkäter och delta i intervjuer angående sin arbetsmiljö. Det utfördes också tekniska mätningar av fysisk belastning på 36 anställda där det som mättes var arbetsrörelser och arbetsställningar för rygg och överarm. Det är dessa mätningar som redovisas i rapporten ”Fysisk belastning inom hemtjänsten”.

Foto: Oleksandr Latkun, Most Photos

Publicerad 2021-12-17

Senast ändrad 2024-03-11