Så kan ökningen av digitala besök påverka vårdpersonalens arbetsmiljö

Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) har publicerat en kunskapssammanställning över forskningen kring hur den ökade användningen av digitala vårdmöten påverkar vårdpersonalens arbetsmiljö och hälsa. Studierna som ingår visar exempel på både risker och möjligheter.

Det blir allt vanligare att patienter träffar sina vårdgivare digitalt i stället för genom fysiska möten, inte minst som ett resultat av covid-19-pandemin. Trots det har det gjorts få studier som fokuserat på digitala vårdmöten och förändringar i arbetsmiljö och hälsa och resultaten från de studier som finns pekar åt olika håll. Det visar den nya kunskapssammanställningen ”Digitala vårdmötens påverkan på arbetsmiljön” från CAMM, som riktar sig till chefer, HR-personer och skyddsombud inom vården. Vissa studier rapporterar om att införandet av digitala vårdmöten kan medföra försämrad arbetsmiljö, medan andra beskriver förbättringar. Exempel på försämringar är ökad arbetsbelastning genom till exempel dubbelarbete och teknikproblem, osäkerhet kring patientsäkerhet och minskat socialt stöd. Förbättringar som beskrivs är till exempel ökade möjligheter för personalen att styra över sitt arbete och kortare vårdbesök.

- Att formatet digitala besök kan ge olika effekter i olika verksamheter gör det extra viktigt att undersöka förutsättningarna som finns i de verksamheter där formatet ska användas, säger Magnus Linnarud Johansson, en av författarna till kunskapssammanställningen.

Riskbedömning en del av arbetet med att införa ny arbetsmetod

Syftet med kunskapssammanställningen är att skapa en medvetenhet kring möjliga risker som digitala vårdmöten kan medföra och peka på behovet av en riskbedömning som en del av arbetet med att införa en ny arbetsmetod.

Under en riskbedömning försöker arbetsgivare och arbetstagare tillsammans förutse vilka riskkällor en förändring kan ge upphov till, vilka konsekvenser de kan leda till och bedöma hur allvarliga och sannolika dessa konsekvenser är. Genom det kan åtgärder sättas in för just de områden som är mest relevanta för en specifik organisation. Det kan vara till exempel behov av utbildning, tid att lära sig det nya systemet, utveckling av processer eller utökat IT-stöd. Det är också viktigt att komma ihåg att digital arbetsmiljö precis som fysisk eller organisatorisk och social arbetsmiljö enligt svensk arbetsmiljölagstiftning regelbundet ska undersökas, till exempel genom skyddsronder, och vid behov åtgärdas.

- Vi vill gärna påminna om att det är viktigt att inkludera den digitala arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Magnus Linnarud Johansson.

Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos

Publicerad 2022-02-01

Senast ändrad 2024-03-11