Trångboddhet ett växande samhällsproblem

Ökad smittspridning, negativ psykisk påverkan och försvårad skolgång för barn. Det är några risker som diskuteras i samband med trångboddhet – ett växande samhällsproblem som stod i fokus för Hälsoskyddsnätverkets heldagsträff den 13 december.

Trångboddheten ökar, framförallt i storstäderna. Frågor som diskuteras i samband med trångboddhet är till exempel större risk för smittspridning och att trångbodda oftare blir sjuka än andra men också att trångbodda påverkas negativt psykiskt och att trångbodda barns skolgång försvåras av olika skäl. Mot den här bakgrunden beslöt Stockholms läns Hälsoskyddsnätverk att hålla höstens heldagsträff på temat trångboddhet.

33% av barnen trångbodda

Nätverksträffen öppnades av Maria Bomark vid Länsstyrelsen och Johnny Lorentzen vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM). CAMM:s verksamhetschef Maria Albin inledde sen med att lyfta fram boende som en central folkhälsofråga och pratade om olika effekter av trångboddhet. Hon visade också statistik på andelen trångbodda i Stockholm idag (2016).

- Enligt en rapport från Boverket som kom 2016 beräknas 21% av 1,4 miljoner boende i Storstockholm vara trångbodda enligt normen 2 personer per rum + ett kök och ett vardagsrum. Bland barn är siffran 33%. Tittar man på  områdena Spånga, Tensta och Flemingsberg är andelen trångbodda barn över 50%. I registret kan man inte se antalet rum i småhus så därför gäller analysen bara boende i lägenhet, men både hyresrätter och bostadsrätter ingår, sa Maria Albin.

Hon avslutade med att ställa frågor om hur vi hanterar dagens trångboddhet och hur CAMM bäst kan bidra.

Olika aspekter av trångboddhet

Efter det hölls anföranden från olika talare från Malmö, Göteborg, Uppsala och Stockholm som alla har hanterat olika aspekter av trångboddhet i sina jobb.

Dagens föredrag:

Rosengård, Herrgården och Törnrosen. En berättelse om flerfamiljsbostäder i miljonprogrammet

Caroline Tandefelt, miljöinspektör, Malmö Stad och Kristina Jakobsson, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin i Göteborg.

Hjärterum eller stjärterum? - om papperslösas bostadssituation

Carin Klefbom, Tandhygienist, Transkulturellt Centrum

Från krigets hetta till fyra kalla väggar - om nyanländas bostadssituation

Mohammad Fadel Elsharafi, Hälsokommunikatör, Transkulturellt Centrum

14 personer i en tvåa, plus en inneboende. Trångbott?

Rapport från ALPIN - ett informationsprojekt om innemiljö och hälsa riktat till utrikes födda

Bo Johansson, Projektledare, Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet 

Erfarenheter från fastighetsägartillsyn

Heli Lehtonen, SMOHF

Engagerad diskussion

Efter det sista föredraget följde en allmän diskussion som engagerade många deltagare och där många synpunkter lyftes fram. Bland annat kom det upp att trångboddhet ofta leder till ökat slitage på byggnader och risk för dålig inomhusmiljö och att det hade varit intressant att få några fastighetsägares perspektiv. Avslutningsvis konstaterades att dagens trångboddhet är ett angeläget samhällsproblem och ett bra val som tema för en nätverksträff inom Hälsoskyddsnätverket.

Presentationerna från föredragen finns tillgängliga på Hälsoskyddsnätverkets hemsida. Se länk uppe till höger/härunder(mobil).

Om Hälsoskyddsnätverket

Hälsoskyddsnätverket drivs av Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Länsstyrelsen i Stockholms län och är ett forum för de inspektörer som arbetar med hälsoskyddsfrågor i länets kommuner.  Deltagarna träffas två gånger per år och inför dessa tillfällen bestäms tema och innehåll gemensamt av nätverkets arbetsgrupp.

 

Text: Johnny Lorentzen
Foto: Caroline Tandefelt

 

Publicerad 2018-02-06

Senast ändrad 2021-11-05