Tre nya projekt ska ge mer kunskap kring ojämlik exponering för miljörisker i Stockholms län
Enheten för miljömedicin på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) startar under hösten upp tre projekt som undersöker ifall sociodemografiska faktorer som inkomst, utbildning och födelseland har betydelse för hur mycket man exponeras för miljöfaktorerna buller, luftföroreningar och grönska.
Stockholm är ett segregerat län och segregationen ökar. Folkhälsan generellt är god men det finns stora skillnader i både hälsa och livslängd mellan olika befolkningsgrupper och miljön i våra bostadsområden bidrar till att skapa ojämlika förutsättningar för god hälsa.
– Kommissionen för jämlik hälsa har påtalat att i många länder är det de grupper som är mest utsatta i andra avseenden som också är mest utsatta för risker från den omgivande miljön. Det här har studerats i Malmö där man har sett ett sådant mönster men ingen vet hur det ser ut i resten av landet, säger Maria Albin, verksamhetschef på CAMM.
Här följer en kort presentation av de tre projekten:
Trafikbuller i Stockholms län – Exponering, utsatta grupper och hälsa
Alltmer forskning visar på kopplingar mellan buller i omgivningen och människors hälsa och välbefinnande. Cirka två miljoner människor i Sverige utsätts idag för trafikbuller som överstiger WHO:s riktvärde. Syftet med det här projektet är att kartlägga andelen av befolkningen i Stockholms län som utsätts för trafikbuller vid olika nivåer och att titta på ifall det finns skillnader i hur länets invånare exponeras baserat på sociodemografiska faktorer som till exempel kön, inkomst, utbildning och födelseland. Vi kommer också att undersöka skillnader i livskvalitet och hälsa kopplade till trafikbuller baserat på sociodemografiska faktorer.
Utomhusluften i Stockholms län – Exponering, utsatta grupper och hälsa
Kvaliten på Stockholmsluften har delvis förbättrats de senaste decennierna men ändå överskrids miljökvalitetsnormerna för partiklar och kvävedioxid vid högtrafikerade vägar och längs vägar i tätorter. Projektets syfte är undersöka skillnader i exponeringen för luftföroreningar hos länets invånare utifrån sociodemografiska faktorer och också att undersöka skillnader i livskvalitet och hälsa kopplade till luftföroreningar baserat på sociodemografiska faktorer.
Grönstrukturer (grönska) i Stockholms län – Exponering, utsatta grupper och hälsa
Till skillnad från i de två andra projekten handlar det här om en exponering som kan ge positiva hälsoeffekter. Det finns fortfarande många obesvarade frågor när det gäller grönstrukturer, eller grönskas, koppling till hälsa men många studier tyder på att exponering för grönska leder till bättre hälsa hos invånarna. I projektet kommer vi genom satellitbaserade uppskattningar av grönska i förhållande till studiepersonernas bostadsadress uppskatta deras exponering för grönska över tid och precis som i de andra två projekten undersöka skillnader i exponering baserat på sociodemografiska faktorer. Vi kommer också att titta på skillnader i livskvalitet och hälsa kopplade till grönska baserat på sociodemografiska faktorer.
Projekten genomförs i samverkan mellan CAMM och Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet. Samtliga projekt finansieras av Naturvårdsverket.
Text: Sarah Wiklund
Bild: AB Storstockholms Lokaltrafik
Senaste nyheterna
-
Vårmöte i jämlikhetens tecken
-
De prisades för sina insatser inom arbets- och miljömedicin
-
Ökad kontroll över arbetet kan minska risk för förtidspension i yrken med hög fysisk belastning
-
Webbplatsen Jobbafrisk med i Läkemedelsverkets nya riktlinjer för astma
-
Framgångsfaktorer, viktig ny kunskap och framtiden – en intervju med två forskare från BAMSE-projektet
-
Yrke påverkade inte tiden till återgång i arbete efter covid-19
-
Barns lungkapacitet förbättrades när luften blev renare
-
BAMSE-projektet har ökat kunskapen om allergi och astma i över 25 år
-
Psykiskt krävande men också meningsfullt och varierat arbete visar ny rapport om arbetsmiljön i hemtjänsten
-
Samarbete med patientföreningen Atopikerna ska öka kunskapen om handeksem