
Två nya rapporter visar på ojämlikhet i utsatthet för buller och luftföroreningar
Yngre personer, personer födda utanför Sverige och låginkomsttagare är några av de grupper i Stockholms läns befolkning som är mer utsatta än andra för trafikbuller och luftföroreningar, visar två nya rapporter som tagits fram av Centrum för arbets- och miljömedicin på uppdrag av Naturvårdsverket.
– Att veta vilka grupper i befolkningen som är mest utsatta för buller och luftföroreningar från trafik gör det lättare att prioritera rätt när det gäller åtgärder. Så det är ett viktigt underlag för beslutsfattare att ta till sig om man vill arbeta med miljörelaterad jämlikhet och folkhälsa, säger Charlotta Eriksson, Med Dr och epidemiolog vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), som ansvarat för arbetet kring trafikbuller.
Trafikbuller och luftföroreningar är två miljöexponeringar som är vanligt förekommande i Stockholms län. Internationella undersökningar visar att det ofta är personer med låg socioekonomisk status som är mest sårbara och även mest utsatta för olika miljöexponeringar men få studier har gjorts i Sverige. Resultat från olika enkätundersökningar, till exempel Miljöhälsoenkät 2015, visar dock att många av länets invånare upplever olika typer av besvär både från buller och av utomhusluften.
Kartlagt hur många som utsätts för trafikbuller
I projektet ”Trafikbuller och luftföroreningar i befolkningen – Exponering, utsatta grupper och besvär”som CAMM har genomfört i samarbete med Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, och på uppdrag av Naturvårdsverket har man kartlagt hur många som faktiskt utsätts för trafikbuller i länet. Man har också tittat på vilka grupper i befolkningen som är mest utsatta för de båda miljöföroreningarna och vilka besvär de ger upphov till. För att kunna göra det har man kopplat ihop svar från Miljöhälsoenkät 2015 med faktiska nivåer av trafikbuller och luftföroreningar vid deltagarnas bostad.
– Hittills har vi inte vetat hur många i länet som utsätts för trafikbuller så det fanns ett tydligt behov av att ta fram underlag kring det. I synnerhet i och med att riktvärdena för trafikbuller lättades upp för några år sedan och det finns en risk att fler kommer utsättas i framtiden. Med hjälp av dessa siffror kan vi följa upp utvecklingen över tid och se om det blir bättre eller sämre, säger Charlotta Eriksson.
Grupper i befolkningen som är särskilt utsatta
Projektet visar också att det finns grupper i befolkningen som är särskilt utsatta, både vad gäller trafikbuller och luftföroreningar. Till exempel var det framför allt yngre personer (18-39 år), personer födda i övriga Europa/Världen, ogifta, de med högskoleutbildning, låginkomsttagare och personer boende i flerfamiljshus som var mest utsatta för ljudnivåer från vägtrafik som överstiger WHOs riktvärde (53 dB Lden). För luftföroreningar sågs liknande trender.
Trafikbuller vid bostaden var i denna undersökning förknippat med försämrad talförståelse och kommunikation, allmän bullerstörning och sömnstörning. För upplevd livskvalitet sågs dock inget statistiskt säkerställt samband. Höga halter av luftföroreningar vid bostaden var här kopplat till en högre andel som rapporterade dålig luftkvalitet och som angav att utomhusluften påverkar deras hälsa negativt. Vidare var höga halter av kvävedioxid (NO2) förknippat med besvär av bilavgaser och trötthet.
Tabell: Antal exponerade för buller från olika trafikslag år 2015 (baserat på senast tillgängliga data).
Bullerkälla |
Antal (%) exponerade ≥ 55 dB LAeq,24h1 |
Antal (%) exponerade ≥ WHOs hälsobaserade riktvärden2 |
Vägtrafik |
333 000 (15,0) |
659 000 (29,6) |
Spårtrafik |
67 000 (3,0) |
181 000 (8,1) |
Flygtrafik |
11 000 (0,5) |
251 000 (11,3) |
Totalt (dvs. minst en bullerkälla) |
395 000 (17,7) |
926 000 (41,6) |
1 Svenskt riktvärde för vägtrafik vid befintlig bebyggelse. Dygnsekvivalent ljudnivå.
2 Världshälsoorganisationen (WHO) angav 2018 olika riktvärdesnivåer för olika trafikslag: 53 dB Lden för vägtrafik, 54 dB Lden för spårtrafik och 45 dB Lden för flygtrafik. Lden är dag-kväll-nattnivå, dvs. dygnsekvivalent ljudnivå med vikter för kvälls- och natthändelser.
Text och foto: Charlotta Eriksson
Publicerad 2020-03-09
Senaste nyheterna
- Nu öppnar ”Miljöhälsa på karta” – ett nytt verktyg för kommuners miljöhälsoarbete
- Ny satsning för att förbättra barns hälsa vid trångboddhet i utsatta områden
- Fem frågor om miljö och hälsa: Så påverkas vi av trafikbuller
- Forskare och byggföretag samarbetar för bättre organisatorisk och social arbetsmiljö i byggbranschen
- Lapptest ger svar på vad som orsakar kontaktallergin
- Nya mätmetoden ”Smarta kläder” kan förebygga skadlig belastning i fysiskt tunga jobb
- Kan hälso- och sjukvården bli en del av lösningen på klimatkrisen?
- Nationellt möte om hur människor påverkas av miljöfaktorer
- Test av stockholmares lungfunktion under Kulturfestivalen och Bilfria helger på Sveavägen
- Så kan chefer jobba mer framgångsrikt med arbetsanpassning vid psykisk ohälsa