Viktigt att veta om andningsskydd

Det finns många yrken som innebär att du som arbetstagare utsätts för risker via luften du andas. Partiklar och gaser eller ångor som är giftiga eller innehåller allergener är några exempel. Jobbar du i en miljö där någon av dessa förekommer behöver du kanske ett andningsskydd.

Med anledning av coronaepidemin har vi samlat länkar till utbildningar om och relevant information om skyddsutustning här>>

I arbetsmiljölagen står att arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Det innebär bland annat att arbetsgivaren behöver ha kunskap om när skyddsutrustning behöver användas och vilken utrustning som krävs. Det är också arbetsgivarens ansvar att skyddsutrustningen underhålls på rätt sätt så att den ger bästa möjliga skydd. Arbetstagaren har i sin tur en skyldighet att använda skyddet.

– Min erfarenhet är att många människor har dålig kunskap om skyddsutrustning. Vi ser ofta att man inte känner till att man ens behöver ett andningsskydd när man jobbar i dammiga miljöer, säger Pernilla Wiebert, yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Faktorer i arbetsmiljön kan vara orsak till hälsobesvären

I sitt jobb möter Pernilla Wiebert patienter som kommer till den arbets- och miljömedicinska patientmottagningen via remiss från primär- eller företagshälsovård när det finns en misstanke om att hälsobesvären är arbetsmiljö- eller miljörelaterade. Först får patienten träffa en specialistläkare som gör en medicinsk undersökning. Om läkaren behöver mer information om patientens kemiska eller fysikaliska risker på arbetet kopplas en yrkeshygieniker in. En yrkeshygienikers uppgift är att bedöma de exponeringar som  patienten utsätts för i sin arbetsmiljö. Ofta får patienten också goda råd om hur arbetet kan göras på ett säkrare sätt och han/hon kan också få råd om lämplig skyddsutrustning. Förutom en intervju med fokus på läkarens frågeställning kan det ibland behövas ett besök på arbetsplatsen.

Andningsskyddet hängde ovanför soptunna

En grupp som ofta kommer till mottagningen är unga män inom verkstadsindustrin som fått problem med luftvägarna, till exempel astma. Pernilla Wiebert minns en patient som var anställd som bilmekaniker.

- När jag kom till arbetsplatsen såg jag att patientens andningsskydd hängde ovanför en soptunna där han slängde sina trasor med lösningsmedel som han hade rengjort bildelar med.  Det gjorde ju att filtret i andningsskyddet blev mättat ganska snabbt av lösningsmedelsångorna som steg upp från soptunnan. Killarna på verkstadsgolvet hade inte fått någon utbildning i hur andningsskydden skulle skötas och visste inte att filtret måste bytas regelbundet, så  så patienten hade då jobbat ganska länge utan någon skyddseffekt från masken. Inte heller chefen visste hur man hanterade andningsskydden.

Kunskap är nyckeln

En annan situation som Pernilla Wiebert ser ibland är att de vanliga vita pappersmaskerna, så kallade filtermasker, används i veckor trots att de är avsedda för engångsbruk.

– När du väl har tagit av dig filtermasken en gång ska du inte sätta på den igen, tillverkaren kan inte garantera att den sluter tätt mot ansiktet. När masken har blivit smutsig kan det vara frestande att dammsuga den men då förstör man filtrets struktur vilket gör att den mister sin skyddsförmåga, säger hon.

– Vi jobbar i första hand med att förebygga skador och det är kunskap som är nyckeln. Det är viktigt att veta om och när man behöver skydd, vilket skydd som behövs och hur man sköter sitt skydd. Har man koll på det så skulle mycket av den sjuklighet som orsakas av arbetsmiljön kunna undvikas.

Riskbedömningar och 3 steg för att undvika arbetsskador

Det är arbetsgivarens ansvar att göra riskbedömningar i arbetsmiljön. Så fort något ska hanteras måste man bedöma: innebär detta någon risk och hur ska vi i så fall hantera den risken? Att använda skydd är emellertid inte det första du ska ta till.

– Säg till exempel att du har en målare som ska sprutlackera med en färg som kan vara astmaframkallande. Då är det viktigt att den som ska arbeta med färgen inte exponeras  och då följer man den så kallade ”åtgärdstrappan” där man i första hand tar bort det farliga och först om det inte går skyddar den som måste arbeta med farliga exponeringar, förklarar Pernilla Wiebert:

Åtgärdstrappan

1. Går det att byta ut det som är skadligt, finns det andra färger man kan använda som är mindre hälsoskadliga?
2. Går det att använda ett slutet system med fjärrmanövrering så att ingen behöver vara i närheten av de skadliga ångorna?
3. Som en sista åtgärd, om andra tekniska eller arbetsorganisatoriska lösningar inte fungerar, får man skydda sig med  ett bra andningsskydd. 

Text: Sarah Wiklund
Fakta: Pernilla Wiebert
Foto: Matton (toppbild), Elin Sandberg (Pernilla Wiebert), Sarah Wiklund (filtermask)