Covid-19 och unga vuxna i Stockholms län

En studie från Karolinska institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) har kartlagt symtom på covid-19, följt upp utvecklingen av immunitet mot covid-19 och studerat stress och oro under pandemin i relation till astma och allergi hos unga vuxna i Stockholms län.

Det finns ingen koppling hos unga vuxna mellan långvariga symtom på covid-19 och kön, sysselsättning, livsstilsfaktorer som snusning och övervikt, transportsätt till arbete eller annan daglig sysselsättning eller daglig kontakt med andra under arbete eller annan daglig sysselsättning. Det visar de första resultaten från en studie baserad på BAMSE-projektet, som undersöker bland annat självrapporterade symtom på covid-19, immunitet mot covid-19 och stress och oro under pandemin i relation till allergi bland unga vuxna i Stockholms län. Resultaten visar också att 28 procent av deltagarna hade påvisbara antikroppar mot sars-cov-2 med den högsta förekomsten under maj 2021. Vad gäller stress och oro utryckte cirka hälften av deltagarna en ökad oro på grund av covid-19 och framför allt de med astma kände en ökad för oro sin egen hälsa.

- Covid-19-pandemin har medfört både direkta och indirekta hälsokonsekvenser bland unga vuxna i Sverige. Unga vuxna har under pandemin drabbats av hög smittspridning, risk för långsiktiga hälsokonsekvenser och potentiellt ökad risk för psykisk ohälsa, säger Antonios Georgelis, enhetschef för miljömedicin på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Studien har genomförts i tre faser. I fas 1 och fas 3 har deltagarna svarat på en enkätundersökning och lämnat blodprov. I fas 2 gjordes en klinisk undersökning med bland annat blodprovstagning och analys av antikroppar mot covid-19.

Det här visade resultaten

• Den första webbenkäten (fas 1) visar att nära hälften (45 procent) av deltagarna hade symtom under de första sex månaderna av pandemin som vid misstänkt covid-19, och ungefär var tionde av dessa hade symtom under 4 veckor eller längre.
• Det var ingen skillnad i sociodemografiska faktorer (t.ex. ålder, kön, sysselsättning), beteendefaktorer (t.ex. sociala kontakter) eller livsstilsfaktorer (t.ex. rökning, snusning) mellan deltagare med långvariga respektive kortvariga symtom på misstänkt covid-19. Långvariga symtom var dock kopplat till vissa kroniska besvär och sjukdomar, som allergisk rinit och migrän, samt lägre självskattad hälsa före pandemin.
• Förekomsten av rökning har sjunkit medan förekomsten av snusning har ökat, jämfört med resultat från den senast avslutade uppföljningen före pandemin (2016–2019).
• Ungefär hälften av deltagarna (51 procent) utryckte en ökad oro på grund av covid-19, vilket var vanligare bland kvinnor jämfört med män. Deltagare med astma upplevde en ökad oro för den egna hälsan på grund av covid-19, medan ingen ökad oro sågs hos dem med symtom på allergisk rinit. Denna skillnad var särskilt tydlig hos deltagare med okontrollerad astma, jämfört med kontrollerad astma.
• Blodprov tagna i fas 2 (oktober 2020-juni 2021) visade att 28 procent av deltagarna hade påvisbara antikroppar mot sars-cov-2 med den högsta förekomsten under maj 2021 (45 procent). Av deltagare med påvisbara antikroppar hade 70 respektive 55 procent också positiva test för sars-cov-2-specifika B- och T-celler. Bland deltagare utan antikroppar hade 17 procent påvisbara nivåer av T-celler.

- Det här är den första rapporten från den här studien och vi hoppas att resultaten både i den här och kommande rapporter ska utgöra ett viktigt underlag för förståelse av covid-19-relaterade hälsoeffekter hos unga vuxna., säger Antonis Georgelis.

Så gjordes studien

BAMSE-studiens covid-19-uppföljning är uppdelad i tre faser:

• Fas 1 (augusti-november 2020): Studiedeltagarna besvarade en webbenkät med fokus på covid-19 symtom, hälsa och livsstil samt utförde egen hemblodprovstagning i fingret.
• Fas 2 (oktober 2020-juni 2021): Deltagarna bjöds in till en klinisk undersökning, inklusive blodprovstagning med analys av antikroppar mot sars-cov-2.
• Fas 3 (påbörjades i oktober 2021): Består av en webbenkät och blodprovstagning i hemmet som i fas 1.

Totalt besvarades enkäten i fas 1 av 1644 deltagare (72 procent av de inbjudna) i åldrarna 23–26 år, varav 61 procent var kvinnor och 81 procent bodde i Stockholms län. 1028 personer undersöktes i fas 2, varav 63 procent var kvinnor.

Covid-19 uppföljningen har nu avslutats och nu fortsätter arbetet med att bearbeta, kvalitetssäkra och analysera insamlade data. 

OM BAMSE-projektet och Covid-19

BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt 4 089 deltagare från födseln upp till vuxen ålder med regelbundna enkäter och kliniska undersökningar. Covid-19-projektet inom BAMSE är ett samarbete mellan Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Region Stockholm, KTH och SciLifeLab och stöds finansiellt av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm. Läs mer om BAMSE-projektet på ki.se.

Publicerad 2022-04-22

Senast ändrad 2024-03-11