Miljöhälsorapport Stockholms län 2021 om barn
Luftföroreningarna i Stockholms trafikmiljöer kan leda till sämre utveckling av lungfunktionen och till astma hos barn. Det visar den nya miljöhälsorapporten för Stockholms län som Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) släpper den 1 december.
Barn är känsligare än vuxna för luftföroreningar och andra miljöfaktorer som buller, kemikalier och UV-strålning, samtidigt exponeras de ofta i större utsträckning än vuxna, visar den nya miljöhälsorapporten för Stockholms län om barn.
- Trots att luftkvaliteten i Stockholms län blivit bättre de senaste decennierna bidrar fortfarande luftföroreningar från vägtrafiken till sjukdom som förkortar våra liv. Resultaten visar att närmare 70 procent av tolvåringarna i länet dagligen vistas mer än 30 minuter i trafiken. Det är den miljö som innebär högst exponering för luftföroreningar, säger Antonios Georgelis, författare till kapitlet om luftföroreningar.
- Allt fler barn lyssnar dagligen på hög musik i hörlurar, vilket kan leda till hörselnedsättning och tinnitus. Andelen barn som störs mycket eller väldigt mycket av buller från trafik i hemmiljön har dubblerats under senare år. Mer tillåtande byggregler kan vara en orsak till detta. Sammantaget ger utvecklingen vad gäller barns utsatthet vad gäller buller i regionen anledning till oro, förklarar Charlotta Eriksson, författare till kapitlet om buller.
- Det finns en stark koppling mellan socioekonomiska förhållanden och barns exponering för olika miljöfaktorer. Barn till vårdnadshavare med grundskola som högsta utbildning exponeras i större utsträckning än andra barn. De vistas i genomsnitt längre tid i trafiken och exponeras ofta för högre nivåer av luftföroreningar och buller i sin hemmiljö eftersom de ofta bor i trafikutsatta lägen, säger Pia Isaksson, författare till kapitlet om jämlik miljöhälsa.
- Barns vistelse till grönområden och naturmiljöer har stor betydelse för både deras utveckling och hälsa. Tillgången till grönområde inom gångavstånd från bostaden påverkar hur ofta barnen vistas i dessa. Dessutom påverkas barns naturvistelse av föräldrarnas etniska bakgrund; andelen barn som besökte grönområden ofta var högst bland barn vars föräldrar var födda i Sverige och lägst bland barn vars föräldrar var födda utanför Europa, säger Mare Löhmus Sundström, författare till kapitlet om grönska.
Om Miljöhälsorapporten i Stockholms län
Miljöhälsorapporten ges ut vart fjärde år, varannan gång med fokus på vuxna och varannan med fokus på barn. Årets rapport handlar om barn i Stockholms län. Rapporten bygger på aktuell forskning och på enkätsvar från drygt 15 000 vårdnadshavare till barn i åldrarna 8 månader, 4, och 12 år. Den är ett viktigt underlag för beslutsfattare och andra verksamma inom miljö och hälsa.
Miljöhälsorapport Stockholms län 2021 har tagits fram av Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Region Stockholm.
Publicerad 2021-12-01
Senast ändrad 2022-01-03
Senaste nyheterna
-
Ny metod för att bedöma risker i arbetet i nästa arbetshälsorapport
-
Luftföroreningar kopplas till ökad risk för covid-19 hos unga
-
Övervakningssystemet "Miljöhälsa på karta" ska kartlägga samband mellan miljöfaktorer, socioekonomi och hälsa
-
Viktigt att fokusera på möjligheter vid studie- och yrkesvägledning av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Covid-19 och unga vuxna i Stockholms län
-
Många med diabetes typ-1 utvecklar livslång kontaktallergi mot lim i insulinpumpar och blodsockersensorer
-
Minskat flygbuller under pandemin ledde till bättre hälsa för boende runt Bromma flygplats
-
Studie om pandemins långsiktiga effekt på hur ofta människor vistas i naturen och grönskas samband med mental hälsa
-
Stora skillnader i vaccinationstäckning mot covid-19 mellan yrkesgrupper
-
Maria Lagrelius, ny mottagningsansvarig på CAMM:s Hudallergimottagning