Tre personer som går stavgång i grönområde

Studie om pandemins långsiktiga effekt på hur ofta människor vistas i naturen och grönskas samband med mental hälsa

I sommar genomförs en ny omgång av en enkätstudie om grönskas effekt på människors mentala hälsa under covid-19-pandemin och ifall pandemin påverkat hur ofta de besöker naturområden. Den första studien gjordes under pandemins första våg och syftet nu är att undersöka om de effekter som resultaten visade finns kvar två år senare.

Ett stort antal studier runtom i världen har rapporterat att mycket grönska runt bostaden kan förbättra vår hälsa och livskvalitet, minska stress, depression och ångest och minska allmändödlighet. En förklaring till det kan vara att vistelse i gröna områden förbättrar vår mentala återhämtning och också gör att vi hanterar stressiga situationer i livet bättre. Grönska kan också locka till fysisk aktivitet och det finns studier som visar att vi får större hälsofördelar av att motionera i grönområden än av att motionera i den byggda miljön. Ökad exponering för grönska kan alltså förebygga ohälsa.

Ökad risk att bli socialt isolerad

Under våren 2020 införde många länder restriktioner med syftet att minimera fysisk kontakt mellan människor för att på så sätt minska spridningen av covid-19. Dessa åtgärder påverkade dock mycket mer än bara själva sjukdomsspridningen och fick konsekvenser för ekonomin, sociala relationer och hälsorelaterade beteenden. Bland annat ökade risken för att bli socialt isolerad.

Under våren och sommaren 2020 genomförde Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Karolinska Institutet en enkätstudie för att undersöka pandemins effekt på människors vanor och naturrelaterade beteenden och för att studera om exponering för grönska i grannskapet var kopplat till mental hälsa. Våra resultat visade klara samband mellan exponeringen för natur och mental hälsa och det fanns en trend mot ökad naturvistelse under pandemin. Vi upptäckte också en tendens till ökad alkoholkonsumtion under covid-19-pandemin i jämförelse med perioden innan pandemin. Läs mer i artikeln "Samband mellan mer grönska runt bostaden och bättre mental hälsa under coronapandemin".

Ny enkätomgång för att se långsiktiga effekter

I juni 2022 kommer vi att utföra en ny omgång av enkätstudien från 2020. Avsikten är att undersöka om covid-19-pandemin långsiktigt har påverkat befolkningens vanor vad gäller hur ofta de besöker naturområden, fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion. Vi vill också se om stockholmarnas exponering för grönska nära bostaden fortfarande visar lika starka samband med mental hälsa som under den första vågen av pandemin. De data vi samlar in kommer att göra det möjligt att göra ingående analyser av stockholmarnas möjligheter att besöka grönområden och av vad det betyder för deras mental hälsa nu när samhället delvis har anpassat sig till att leva med en pågående pandemi. Vi kommer kunna följa trender över tid gällande befolkningens relation till och uppskattning av natur och stadsgrönska. Vår studie kommer också kunna bidra till att uppmärksamma specifika grupper i samhället, som behöver samhällets hjälp och insatser för att vistas oftare i grönområden, med de positiva effekter på hälsan som det kan ge.

Projektet ” Grönska och mental hälsa - långvariga effekter på psykisk hälsa av pandemin, befolkningens beteendemönster och exponering för natur” finansieras av Region Stockholm med medel från Uppdrag Psykisk Hälsa.

Foto: Dariusz Satori/Most Photos

Publicerad 2022-04-20

Senast ändrad 2022-04-20