Så minskar vi antalet vibrationsskador

Skador från arbete med vibrerande verktyg är en av de vanligaste arbetsskadorna i Sverige idag och trots att lagstiftning som ska förhindra detta finns når den inte ut på arbetsplatserna. Yrkeshygieniker Pernilla Wiebert berättar om CAMM:s satsning på att förebygga vibrationsskador.

Pernilla Wiebert är yrkeshygieniker och chef för CAMM:s enhet för arbetsmedicin, som i över ett år nu drivit en särskild satsning kring förebyggande av vibrationsskador.

Hur får man vibrationsskador?

Vibrationsskador orsakas av olika typer av vibrerande verktyg som till exempel slagborrar, slipmaskiner och motorsågar. Vibrationerna från maskinerna fortplantar sig i kroppen och kan på sikt kan ge obotliga nervskador i framförallt händerna. Skadorna innebär att man förlorar känseln, får smärtor och har svårt att avgöra hur hårt man håller i saker. Inom hantverksyrkena och inom byggbranschen utsätts i princip alla arbetstagare mer eller mindre. Så det handlar om väldigt många människor.

Hur skulle du beskriva problemet?

- Det finns en tydlig lagstiftning kring det här. Arbetsmiljöverket talar om vad det är som gäller när man arbetar med vibrerande verktyg och hur länge man får arbeta med verktygen innan man når upp till en viss vibrationsdos. Men de här reglerna tycks inte nå ut på arbetsplatserna. Stora företag har ofta bättre kontroll på arbetsmiljörisker. De arbetar aktivt med riskerna, gör ständiga förbättringar och har koll på lagar och regler men i det här fallet så verkar det som att inte ens de stora företagen är med på båten utan vi stöter ofta på medarbetare där det är tydligt att det inte har gjorts någon riskbedömning av verktygen som används. Steg ett är alltid att göra en riskbedömning! Ta reda på vilka verktyg du använder, vilka risker innebär de, hur länge kan du arbeta med dem utan att riskera negativa följder? Görs ingen riskbedömning har man heller ingen koll på exponeringen utan människor kan i princip exponeras hur mycket som helst, vilket innebär stora risker för skador.

Vad kan det här bero på?

- En anledning tror jag är att det är så pass komplicerat att göra riskbedömningar av vibrerande verktyg. Det är svårt att hålla koll på alla instrument och verktyg som används. En annan stor utmaning är att även om du har gjort riskbedömningen så kan det vara svårt att organisera arbetet på ett sånt sätt att ingen arbetar för länge med ett verktyg. Ta till exempel ett kraftigt vibrerande verktyg som en slagborr. Den kanske du kan arbeta effektivt med i cirka tjugo minuter under en arbetsdag innan du har nått gränsvärdet - som gäller för åtta timmar. Det är ett jättesvårt pussel det där. Arbetsgivarna har en tuff uppgift. Det är också så att tillverkarna kan släppa ut vilka verktyg som helst på marknaden, märkligt nog. Det finns ingen gräns för hur mycket de får vibrera utan det ansvaret hamnar då helt hos arbetsgivaren.

Vad innebär CAMM:s satsning för att minska vibrationsskador?

- Vi har satsat mycket på utbildning, vilket också är vår uppgift i det samarbete som vi har med de övriga sju arbets- och miljömedicinska enheterna (AMM-enheterna) och Arbetsmiljöverket och som beskrivs i vägkartan ”Vägen framåt”. I september sen hade vi en väldigt uppskattad tvådagarsutbildning om vibrationer för både den medicinska och den tekniska personalen inom företagshälsovården. De fick lära sig om lagstiftningen, riskerna det innebär och vilka skador som uppstår och den tekniska personalen fick testa att göra mätningar av vibrationer. Utbildningen genomfördes tillsammans med AMM i Uppsala och vi planerar att ha en liknande i Uppsala under nästa år. Vi har tidigare i år också hållit ett seminarium om riskerna med vibrationer riktat till dem som arbetar i byggbranschen och hållit en workshop kring hur man gör riskbedömningar av vibrerande verktyg. Dessutom åker vi löpande ut på företag och fackträffar och informerar om hur man kan arbeta förebyggande.

- CAMM är också inblandade i en del i läkarprogrammet vid Karolinska Institutet som handlar om vibrationer och vibrationsskador. Vi tycker det är oerhört viktigt att de blivande läkarna får med sig den kunskapen när de sen kommer ut i verkligheten. Det gäller särskilt de läkare som börjar jobba inom primärvården, så att de vet när de träffar sina patienter att patientens arbetssituation kan vara en orsak att ta hänsyn till. Vi är också delaktiga i Karolinska Institutets Magisterprogram i arbete och hälsa, inriktningen för företagssköterskor, där vibrationer och vibrationsexponering ingår.

Vad händer nu?

- Vi kommer att fortsätta satsa på det här. Vi kommer att hålla fler utbildningar och ha en dialog med företagshälsovården kring ytterligare yrkesgrupper som vi behöver nå med våra utbildningar. Vi följer också utvecklingen av lågvibrerande verktyg som pågår, det är mycket spännande och på sikt en möjlig lösning på problemet med vibrationsskador.

 

Text: Sarah Wiklund
Foto: Matton (toppbild), Sarah Wiklund (porträttbild Pernilla Wiebert)

 

Publicerad 2019-11-26